English
Meny MENY

2017

Vinterblomma. Akryl på canvas 100x100.
Vinterblomma. Akryl på canvas 100x100.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x100.
Akryl på canvas 100x100.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x120.
Akryl på canvas 100x120.
Foto: Konstnären

 

Drama under en röd himmel. Akryl på canvas 100x150.
Drama under en röd himmel. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 150x100.
Akryl på canvas 150x100.
Foto: Konstnären

 

Dino lost in a white illusion. Akryl på canvas 100x150.
Dino lost in a white illusion. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x150.
Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Elddop. Akryl på canvas 150x100.
Elddop. Akryl på canvas 150x100.
Foto: Konstnären

 

Mefistofeles tarmar. Akryl på canvas 100x150.
Mefistofeles tarmar. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 150x100.
Akryl på canvas 150x100.
Foto: Konstnären

 

Sagofåglar. Akryl på canvas 120x100.
Sagofåglar. Akryl på canvas 120x100.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x120.
Akryl på canvas 100x120.
Foto: Konstnären

 

La danse libre. Akryl på canvas 100x150.
La danse libre. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

огонь. Akryl på canvas 100x150.
огонь. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x150.
Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas 100x150.
Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

El toro. Akryl på canvas 100x150.
El toro. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Dödsdansen. Akryl på canvas, 150x100.
Dödsdansen. Akryl på canvas, 150x100.
Foto: Konstnären

 

Fågel Fenix. Akryl på canvas, 100x150.
Fågel Fenix. Akryl på canvas, 100x150.
Foto: Konstnären
Text »

En kontemplation över en målning

Hans öde är att alltid komma tillbaka till världen. Och att ständigt dö. Predestinerad för den eviga återuppståndelsen. Aldrig ska han bli fri från livet. Han tillhör det. Så är det bestämt. Vem som bestämt det vet han inte. Och kommer aldrig att få veta det. Dömd är han att leva i ovisshet. Men trots det vill han tro att det finns en mening med hans ändlösa liv. Han måste tro det. Och åter tro på det. Endast så kan han förlika sig med sitt öde. Godta det eviga i sin egen existens. Att det aldrig någonsin ska ta slut. Att allt bara ska fortsätta och förbli som det alltid har varit. Att han – fågel Fenix – i all oändlighet kommer att vara instängd i livet. Att han aldrig kommer att få dö på riktigt.

Likväl finns tvivlet i hans tro. Var gång han förtärs av elden frågar han sig om meningen med sin eviga återkomst. För visst har det en mening? Och när han återuppstått ställer han sig frågan som han ställt sig sedan urminnes tider: Om det inte finns en mening, hur ska jag då kunna stå ut med min ändlösa existens? Den existens som jag har blivit påtvingad. För inte har jag valt ett liv i evighet. Om detta är ett straff, vem har i sådana fall utdömt detta straff att aldrig kunna bli fri från livet? Fågel Fenix kan inte svara på det. Och trots att han inte kan finna ett slutgiltigt svar på sina frågor, fortsätter han att ställa dem. Som om tvivlet höll hans tro vid liv. Tron att det finns en mening med att aldrig få dö på riktigt.

 

Akryl på canvas, 100x150.
Akryl på canvas, 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas, 100x150.
Akryl på canvas, 100x150.
Foto: Konstnären

 

Beyond_redemption. Akryl på canvas, 150x100.
Beyond redemption. Akryl på canvas 150x100.
Foto: Konstnären

 

Ankan. Akryl på canvas, 100x150.
Ankan. Akryl på canvas, 100x150.
Foto: Konstnären

 

Fågeln som blev ett med trädet. Akryl på canvas, 150x100.
Fågeln som blev ett med trädet. Akryl på canvas, 150x100.
Foto: Konstnären
Text »

Stillsam kontemplation över en målning

Det är skymning. Fortfarande söker sig ljuset in i djungeln. Och där inne någonstans sitter en fågel och tänker på det som varit. Dess blick är inåtvänd och modfälld. Alldeles orörlig kontemplerar den över hur det kunde bli som det blev. Som att dess frihet gick förlorad för länge sedan. Eller att den inte längre kan breda ut sina vingar och flyga sin väg. Oklart är det när detta hände men det saknar betydelse. Sant är dock att den nu tillhör trädet. Med tiden har de vuxit ihop. Inget kan längre skilja dem åt. Kanske är det meningen att det ska vara så. Att de från första början var ämnade för varandra. Och att de ska förbli tillsammans tills döden skiljer dem åt. Kanhända var det så det var tänkt. Eller så kunde det ha varit annorlunda. Men om det vet fågeln inget. Likväl funderade den ofta över det. För en gång i tiden kunde fågeln flyga från träd till träd. Inget band den till något. Den tillhörde ingen. Fågeln hade sin frihet. Men det var då. Dessa tankar kom den alltid tillbaka till när det sista ljuset sökte sig in i djungeln. Som om den ville rama in skymningen med sina dystra tankar.

Till skillnad från fågeln tänkte aldrig trädet på frihet. Den hade alltid haft sina rötter i jorden. Alltid levt på en och samma plats. Men det hindrade inte trädet att försöka förstå fågelns funderingar om en svunnen frihet. Det ville förstå vad det innebar att kunna ge sig iväg från en plats till en annan. Ja, det ville ju så gärna förstå då deras öden nu var sammanvävda. Men det var svårt. Istället var trädet bekant med en annan frihet. Den frihet som innebar att inte bli fälld av stormar, att inte bli angripen av röta, att inte förlora sina löv. Det vill säga friheten från att bli drabbad av en olycka. Fågelns frihet var som sagt en annan – att få välja sin egen väg i livet. Den väg som kunde leda till lycka. Frågan var bara vad priset var för en sådan frihet. Om detta samtalade de dock inte. Trädet tog livet som det var, medan fågeln tog livet som det skulle ha kunnat vara. Och trädet kunde förlika sig med sitt öde. Fågeln däremot var tyngd av sitt. Emellertid blev allt lite lättare för den när natten med dess tysta mörker lade sig över djungeln. Ett mörker som var barmhärtigt då det fick fågelns ögonlock att sänkas. Endast i sömnen kunde den bli förskonad från sina dystra tankar. De tankar som snart återigen ska få dennes blick att bli inåtvänd och modfälld. Tankar som kommer att rama in den skymning som blott är i sin linda.

Melker Garay

 

Beyond_redemption. Akryl på canvas, 100x150.
Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Timglaset. Akryl på canvas, 100x150.
Timglaset. Akryl på canvas, 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas, 100x150.
Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

El pulpo. Akryl på canvas, 100x150.
El pulpo. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas, 150x100.
Akryl på canvas 120x100.
Foto: Konstnären

 

Akryl på canvas, 100x120.
Akryl på canvas 100x120.
Foto: Konstnären

 

Den vanskapta insekten som sökte tröst Akryl på canvas, 100x150.
Den vanskapta insekten som sökte tröst. Akryl på canvas 100x150.
Foto: Konstnären

 

Förskjuten fantasi. Akryl på kanvas, 150x100.
Förskjuten fantasi. Akryl på canvas 150x100.
Foto: Konstnären

 

La fleur de Baudelaire, 120x80 Akryl på canvas
La fleur de Baudelaire. Akryl på canvas 120x80
Foto: Konstnären
Omlagsbild till Opulens förlags bok Begreppet konstkritik i den tyska romantiken,
av Walter Benjamin

 

Ett ofrivilligt självporträtt. Blandteknik 120x100
Ett ofrivilligt självporträtt. Blandteknik 120x100
Foto: Dani Kormazean

 

Stambron. 150x100 Akryl på canvas
Stambron. Akryl på canvas 150x100
Foto: Dani Kormazean
»Utställningens starkaste verk är den mest nedtonade – Stambron.«
I en recension av Johanna Persman
Text »

Att fälla en stam över en avgrund är att besegra den. Stammen bli en bro. En början. Kanske till ett nytt äventyr. Eller måhända till begynnelsen av en kärlekshistoria. Eller början till den där mardrömmen som plötslig blir verklig. Det vet vi inte. För att veta det måste vi över bron. Den som leder över till det som är okänt. Till det som kanhända förändrar allt i våra liv. Åtminstone det som borde ha förändrats för länge sedan. Kan det verkligen vara så? När allt kommer omkring vet vi så lite. Det enda vi vet är att bron finns där över en avgrund som nyss blivit besegrad.

 

Kains själ. 100x120 Akryl på canvas
Kains själ. Akryl på canvas 100x120
Foto: Dani Kormazean

 

Fyren. 100x150 Blandteknik på canvas
Fyren. Blandteknik på canvas 100x150
Foto: Dani Kormazean

 

100x120 Akryl på canvas
Växter i en gul fantasi. Akryl på canvas 100x120
Foto: Dani Kormazean